publicerad: 2021  
töva tövade tövat
verb
`va
något ålderdomligt dröja
någon tövar (med något) (tid)
han tövade med svaret
ibland i opersonlig konstruktion
det tövar (tid)
det tövade inte länge innan de var gifta
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska töva; trol. av lågtyska toven 'vänta; hindra'
tövatövande, tövan