publicerad: 2021  
touche touchen toucher
substantiv
[to∫´]ljust sj-ljud
1 (lätt) beröring
en touche (av något)
han gav henne en touche på axeln till hälsning; han vidare­befordrade bollen med en touche
○ spec. vid fäktning och dylikt beröring (med florett­spets) av mot­ståndarens bröst
○ spec. äv. musik an­slag på tangent­instrument
○ äv. synlig pensel­föring i målning särsk. med tanke på konstnärens personliga stil
hennes lätta, nästan impressionistiska touche
○ äv. bildligt an­tydan, an­strykning
det gamla torget gav staden en touche av poesi; pjäsen har en oavsiktlig komisk touche
belagt sedan 1792; av franska touche med samma betydelse, till toucher 'vid­röra'; trol. av ljud­härmande urspr.; jfr ur­sprung till 1tusch!!
2 fanfar som spelas som hyllning till någon bemärkt person
trumpeterna gav touche när prinsen an­lände
○ spec. en orkesters hyllning till upp­skattad dirigent
belagt sedan 1896