tryckår: 2009
u`rbild
substantiv ~en ~er
ur|bild·en●(tänkt) grundform
för viss företeelse; ofta av idealiserad typ
fil.JFRcohyponymarketyp 1cohyponymurtypcohyponymmodell 1cohyponymidé 3
människans urbilden urbild (av ngn/ngt)sedan 1754av ty. Urbild med samma betydelse; till ur- och bild
Du, som av skönhet och behagen en ren och himmelsk urbild ger! Jag såg dig – och från denna dagen jag endast dig i världen ser.Johan Henrik Kellgren, Den nya skapelsen eller Inbillningens värld (1790)
substantiv ~en ~er
ur|bild·en●(tänkt) grundform
för viss företeelse; ofta av idealiserad typ
fil.JFRcohyponymarketyp 1cohyponymurtypcohyponymmodell 1cohyponymidé 3
människans urbilden urbild (av ngn/ngt)sedan 1754av ty. Urbild med samma betydelse; till ur- och bild
Du, som av skönhet och behagen en ren och himmelsk urbild ger! Jag såg dig – och från denna dagen jag endast dig i världen ser.Johan Henrik Kellgren, Den nya skapelsen eller Inbillningens värld (1790)
