SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
abrovink´ el. abrovin´schabrovin´sch substantiv ~en ~er abro·vink·en, abro·vinsch·enkring­gående rörelse provins., vard.admin.göra en abrovinkofta bildligt(till­fällig) listig lösning han hittade ingen skruv så han gjorde en abrovink med tejpngn gång äv.konstig sak sedan 1965sv. dial. abravink, abrovink; av o­visst urspr. men trol. besl. med sv. dial. aber, plur., ’rörelser av o­kynnig art’