SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

absolution [-∫o´n] substantiv ~en ab·sol·ut·ion·en●synda­förlåtelse vanligen förmedlad genom präst admin.relig.tid.JFRcohyponymbikt få absolutionge absolutionförst på döds­bädden fick han absolution för brottetabsolution (för ngt/SATS)sedan 1617av lat. absolu´tio ’fri­kännande’, till absol´vere ’fri­göra’; jfr 1absolut

SO

Alfabetisk lista

  absint subst
  abskissa subst
1absolut adj
2absolut adv
  absolutbelopp subst
  absolution subst
  absolutism subst
  absolutist subst
  absolutistisk adj
  absolvera verb
  absorbent subst

  Till   alla ordböcker