publicerad: 2021  
acklamation acklamationen acklamationer
ac·klam·at·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
● ljudligt och (nästan) en­hälligt bi­fall som gör om­röstning över­flödig; vid val i mindre grupper och dylikt
hon om­valdes med acklamation
○ äv. all­männare
finans­ministern får god­känt med acklamation för sitt budgetförslag
belagt sedan 1645; av lat. acclama´tio med samma betydelse, till acclama´re 'ropa bi­fall'; jfr ur­sprung till exklamation, proklamera, reklamera