SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
adep´t substantiv ~en ~er adept·en(sär­skilt ut­vald) lär­junge till viss lärare ofta i sportjargongpedag.sport.yrk.hon följde med sin unga adept till alla turneringaren adept (till ngn)sedan 1842ur lat. adep´tus ’(person) som upp­nått (ngt)’