SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
adjutan´t substantiv ~en ~er ad·jut·ant·enperson med upp­gift att bi­träda militär chef, kunglig person e.d. i praktiska detaljer oftast själv officer mil.yrk.armé­chefens adjutantadjutant (till ngn)sedan 1689av ty. Adjutant med samma betydelse; till lat. adjuta´re ’hjälpa’