SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
aka´cia substantiv ~n akacior akaci·antyp av träd eller buske med ofta paraplyliknande gren­verk karaktärs­växt för Afrikas stäpper; äv. odlad som kruk­växt bot.JFRcohyponymhvid729972mimosa borstakaciaparaplyakaciaäv. om liknande växterrumsakaciafalsk akaciasedan 1806av lat. aca´cia, grek. akaki´a med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.; ev. till grek. ake´ ’tagg’