tryckår: 2009
alba
[al´-el.al`-]
substantiv ~n albor
alb·an1ett vitt skjortliknande (under)plagg som ingår i vissa prästdräkter
särsk. om svenska kyrkans mässkjorta
kläd.sedan 1566till lat. al´bus ’vit; ljusstark’
2typ av medeltida provensalsk sång
som skildrar älskande pars avsked vid soluppgången; morgonens motsvarighet till serenaden
admin.musikalban i Romeo och Juliasedan 1848av provensalska alba (fra. aube) ’gryning’; samma ord som alba 1

