tryckår: 2009
1alternati´v
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
alt·ern·at·iv·et●en av flera möjligheter
komm.JFRcohyponymdel 3
svarsalternativalternativen i svensk politikdet finns många alternativ om man vill ha en enkel men prisvärd bil○äv.möjlighet utöver redan beaktade
ett alternativ till att ta tåget är att hyra bilett alternativ (till ngn/ngt/att+V)sedan 1793till alternera
Det finns en gammal regel som säger att det bara kan finnas två alternativ, och bara ett alternativ till ett givet förhållningssätt e.d. Den regeln bygger på att alternativ kommer av latinets alter ’(en) annan’. I svenskan och en rad andra språk har bruket dock sedan länge lösgjorts från etymologin, och det är fullt korrekt att tala om t.ex. tre alternativ.
2alternativ [-i´väv.al´t-]
adjektiv ~t
alt·ern·at·iv●som utgör annan möjlighet
admin.af.oppositionens alternativa budgetförslag○äv.som utgör en av flera möjligheter
han har fått tre olika alternativa möjligheter○ibl. med positiv bibetydelse, särsk. för att ange mots. till avigsidor i nuvarande system el. metoderalternativ produktionalternativt samhällealternativ julalternativ medicin○spec. om särsk. miljövänliga produkter e.d.alternativ energialternativ matsedan 1898se 1alternativ
Adjektivet – och i någon mån även substantivet – alternativ har fått en vagt positiv betydelse under de senaste decennierna; det innebär ofta inte bara ’något annat’ utan ’något annat och från vissa synpunkter bättre’. Ofta handlar det om miljömässiga plusvärden, t.ex. i alternativ produktion. Alternativa energikällor kan vara vindkraft och solenergi men knappast kol eller nya typer av kärnkraft – fastän det rent språkligt vore möjligt. Jämför stilruta för avart som ger exempel på en motsatt betydelseövergång, från ’något annat’ till ’något annat och sämre’.
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
alt·ern·at·iv·et●en av flera möjligheter
komm.JFRcohyponymdel 3
svarsalternativalternativen i svensk politikdet finns många alternativ om man vill ha en enkel men prisvärd bil○äv.möjlighet utöver redan beaktade
ett alternativ till att ta tåget är att hyra bilett alternativ (till ngn/ngt/att+V)sedan 1793till alternera
Det finns en gammal regel som säger att det bara kan finnas två alternativ, och bara ett alternativ till ett givet förhållningssätt e.d. Den regeln bygger på att alternativ kommer av latinets alter ’(en) annan’. I svenskan och en rad andra språk har bruket dock sedan länge lösgjorts från etymologin, och det är fullt korrekt att tala om t.ex. tre alternativ.
2alternativ
[-i´väv.al´t-]
adjektiv ~t
alt·ern·at·iv●som utgör annan möjlighet
admin.af.oppositionens alternativa budgetförslag○äv.som utgör en av flera möjligheter
han har fått tre olika alternativa möjligheter○ibl. med positiv bibetydelse, särsk. för att ange mots. till avigsidor i nuvarande system el. metoderalternativ produktionalternativt samhällealternativ julalternativ medicin○spec. om särsk. miljövänliga produkter e.d.alternativ energialternativ matsedan 1898se 1alternativ
Adjektivet – och i någon mån även substantivet – alternativ har fått en vagt positiv betydelse under de senaste decennierna; det innebär ofta inte bara ’något annat’ utan ’något annat och från vissa synpunkter bättre’. Ofta handlar det om miljömässiga plusvärden, t.ex. i alternativ produktion. Alternativa energikällor kan vara vindkraft och solenergi men knappast kol eller nya typer av kärnkraft – fastän det rent språkligt vore möjligt. Jämför stilruta för avart som ger exempel på en motsatt betydelseövergång, från ’något annat’ till ’något annat och sämre’.
