publicerad: 2021  
anfäkta anfäktade anfäktat
verb
an`fäkta
● ofta pass. ständigt oroa eller plåga någon
någon anfäktas
hon an­fäktades av tvivel och skuldkänslor
belagt sedan 1555; av lågtyska anfechten med samma betydelse; till an och fäkta, tidigast i bet. 'an­gripa'
anfäktaanfäktande, anfäktning, anfäktelse