SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ankel [´k-el.`k-] substantiv ~n anklar ankl·arknöl på in- eller ut­sidan av fot­leden med.SYN.synonymfotknöl ankelledäv.vrist strumpan var ned­hasad kring ena ankelnsedan mitten av 1300-taletGotlands-Lagenfornsv. ankol; gemens. germ. ord, urspr. ’liten led; böjning’