tryckår: 2009
antagonis´m
substantiv ~en
ant·ag·on·ism·en●tillstånd av fiendskap eller aggressiv konkurrens
pol.psykol.JFRcohyponymmotsättning
antagonismen mellan de olika folkgruppernaantagonism (mellan ngra), antagonism (mot ngn/ngt)sedan 1850av grek. antago´nisma ’motstånd’, till anti´ ’emot’ och ago´n ’strid’
