SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
antimon [´näv.-o´n] substantiv ~et el. ~en anti·mon·etSbett silver­glänsande metalliknande grund­ämne som an­vänds i legeringar särsk. med bly ämne.sedan 1752 i sin latinska formav medeltidslat. antimo´nium med samma betydelse; av o­känt urspr.