SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
apposition [-∫o´n] substantiv ~en ~er ap·pos·it·ion·entyp av (vanligen efter­ställd) bestämning till substantiviskt ut­tryck språkvet.JFRcohyponymepitet 2cohyponymattribut 2 i frasen ”Karl, kung av Sverige” är ”kung av Sverige” appositionsedan 1810av lat. apposit´io ’till­fogande’, till ad´ ’till’ och po´nere ’lägga; sätta; ställa’; jfr position