SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`rborr substantiv ~en äv. ~et, plur. ~ar äv. ~, best. plur. ~arna äv. ~en ar|­borr·entyp av borr för in­vändig bearbetning av redan i­håliga före­mål verkt.sedan 1929av eng. arbor ’hjul­axel; stativ’, med an­slutning till borr; av lat. ar´bor ’träd; stam’