tryckår: 2009
aritmeti´k
substantiv ~en
aritm·et·ik·en●läran om egenskaper hos och räkneregler för tal
från det elementära (räknelära) till det vetenskapliga (talteori)
mat.sedan ca 1680av grek. arithmetike´ (tekh´ne) ’räknekonst’, till ar´ithmos ’tal’; jfr logaritm
