tryckår: 2009
a`rtighet
substantiv ~en ~er
art·ig·het·en●det att vara artig
admin.psykol.JFRcohyponymuppmärksamhet 2
utsökt artighetreserverad artighetdu ser verkligen ung ut – och det säger jag inte av artighet, jag menar det verkligen○äv. om artigt yttrande el. artig handlingutbyte av artighetersom en liten artighet mot värdinnan talade de spanskaartighet (mot ngn)sedan 1798
