publicerad: 2021  
atmosfär atmosfären atmosfärer
atmo·sfär·en
substantiv
atmosfä´r
1 ofta bestämd form gas­hölje kring himla­kropp mest om jordens hölje
JFR eter 3
den ökande koldioxid­halten i atmosfären
○ ofta sär­skilt med tanke på de högre luftlagren
högt uppe i atmosfären
belagt sedan 1716; till grek. atmos´ 'ånga' och sphai´ra 'klot'; jfr ur­sprung till sfär
2 enhet för gastryck normerad i an­slutning till luft­trycket
tre atmosfärers tryck
belagt sedan 1832
3 samman­fattningen av (dolda) faktorer som på­verkar förhållandena mellan människor på viss plats el. i viss situation
SYN. stämning 1
en trivsam atmosfär; en av­slappnad atmosfär; mötet präglades av en hjärtlig atmosfär; en atmosfär av olust och gnat
○ äv. stark, levande stämning
det gamla kaféet har verkligen atmosfär; hon lyckas inte skapa någon atmosfär i sina romaner
belagt sedan 1794