tryckår: 2009
a`vrunda
verb ~de ~t
av|rund·ar1äv. lös förb., serunda av 1
göra jämnare eller rundare
mat.bilsätet hade mjuka, avrundade former○särsk. bildligt med avs. på talminska eller öka till ett jämnt (runt) tal
ofta till ett tal som slutar på en nolla
avrunda uppåtavrunda nedåt9767 kr. eller, avrundat, 10 000 kr.avrunda (ngt) (till TAL), avrunda (ngt) SÄTTsedan 1790; 1869 i bildlig bemärkelse2ofta lös förb., serunda av 2
avsluta på lämpligt sätt
tid.tre Verdiarior avrundade konsertenavrunda ngt (med ngt)sedan 1865Subst.:vbid1-110594avrundande,
vbid2-110594avrundning
