SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vsats substantiv ~en ~er av|­sats·enplan horisontell yta som av­bryter sluttning särsk. på berg och i trappa geogr.rum.verkt.JFRcohyponymterrass 1cohyponymutsprång klippavsatsäv. om kant på verk­tyg el. an­dra före­målsedan 1745av ty. Absatz med samma betydelse; till avsätta