publicerad: 2021  
avskräcka avskräckte avskräckt, presens avskräcker
verb
a`vskräcka
verka av­hållande på (någon) genom hot av varierande styrka
avskräcka (någon) (från något/att+verb)
avskräcka (någon) (från något)
avskräcka (någon) (från att+verb)
ett av­skräckande exempel; det upp­rustade försvarets av­skräckande förmåga; många betvivlar att strängare straff skulle av­skräcka de grövre brottslingarna
äv. försvagat
han lät sig inte av­skräckas av den hårda konkurrensen i tävlingen
belagt sedan 1541; till skräck
avskräckaavskräckande, avskräckning