SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vväg substantiv ~en ~ar av|­väg·envanligen plur. sido­väg som leder fel rum.trafik.komma på avvägar råka vilsede fick an­vända både karta och kompass för att inte komma på av­vägar ○ äv. bildligtde arbetar för att minska riskerna att bistånds­pengar kommer på av­vägar sedan 1640; 1737 i bildlig bemärkelse