SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
a`vvinna verb avvann avvunnit avvunnen avvunna, pres. avvinner av|­vinn·erfå fram (ngt värde­fullt) ur ngt; mest abstrakt sociol.han lyckades avvinna ämnet nya intressanta aspekteravvinna (ngn/ngt) ngtsedan 1825jfr fornsv. afvinna ’vinna från, från­ta’ Subst.:vbid1-111792avvinnande, vbid2-111792avvinning