SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
azale`a substantiv ~n azaleor azale·antyp av (ofta buskformig) ljung­växt med enkla eller dubbla, tätt­sittande blommor i färger som varierar från vitt till rött, från violett till purpur; till­hörande släktet rhododendron; odlad som prydnads­växt bot.dvärgazalearosenazaleaazalean är vanligen bladfällandesedan 1855nylat.; till grek. azale´os ’torr’ (efter jord­månen)