publicerad: 2021  
1bål bålen bålar
bål·en
substantiv
1 människo­kroppens centrala del dvs. allt för­utom huvud och extremiteter
bålrullning; bålstyrka; bålträning
han fick svåra skador i huvudet och bålen
äv. om mot­svarande parti på djur
tjurens bog var tung, bålen mjukt svängd
äv. om växt­kropp hos växt som saknar tydlig upp­delning i rot, stam och blad
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska bol, urspr. 'ngt runt, svullet'; besläktat med boll, bulle
2 en blandad fest­dryck som serveras ur en stor, vid skål vanligen inne­hållande vin el. sprit och fruktsaft
bålslev; vinbål; välkomstbål
vid mot­tagningen serverades en kol­syrad bål
äv. om skålen
glasbål
ur en blå bål serverades vin och soda­vatten med citron­skivor
belagt sedan 1735; av engelska bowl 'bål; skål'; besläktat med 1bål 1
2bål bålet, plural bål, bestämd plural bålen
bål·et
substantiv
stor brasa vanligen an­tänd på trave av ved el. ris; ofta mer el. mindre offentligt i syfte att fira något
lägerbål; valborgsmässobål
på påsk­afton samlades alla i grannskapet kring ett stort bål på berget
sär­skilt förr äv. som varnings- el. bestraffnings­medel
bokbål; kättarbål
häxorna brändes på bål
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska bal; gemensamt germanskt ord, urspr. 'ngt som lyser'