publicerad: 2021  
bönhas bön­hasen bön­hasar
bön|­has·en
substantiv
bö`nhas
● mest vid beskrivning av äldre förhållanden person som ut­övar (hant­verks)yrke utan fack­kunskaper ur­sprungligen utan att till­höra visst skrå
JFR klåpare
belagt sedan 1621; av lågtyska bönhase med samma betydelse, ung. 'vindsråtta'; trol. till böne 'loft, vind' och hase 'hare', dvs. en figur som smyger med sin verksamhet