SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bagatell´ substantiv ~en ~er bagat·ell·enngt som är o­betydligt i det aktuella samman­hanget JFRcohyponymsmåsakcohyponymlappricohyponympetitess en liten vrickning av foten, det är en ren bagatelläv. konkret om mindre verk e.d.särsk. mus.Für Elise, Beethovens kan­ske mest kända bagatell för pianohans nya roman är en charm­full bagatellsedan ca 1710av fra. bagatelle, diminutiv till lat. ba´ca ’(ett) bär’