SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ba`rnunge substantiv ~n barnungar barn|­ung·en●(litet) barn yrk.○ofta bildligt, med stark ton­vikt på o­mognad etc.Uppför dig inte som en barnunge!Det där fixar jag själv, jag är väl ingen barnunge!sedan 1734