publicerad: 2021  
befrukta befruktade befruktat
verb
befruk´ta
1 vanligen perfekt particip åstad­komma befruktning av
(något är) befruktat (av något)
befrukta en ägg­cell; ett befruktat ägg
ibland med ton­vikt på själva parningen el. pollineringen
befrukta en tik; befrukta citronträd
belagt sedan 1751; av tyska befruchten med samma betydelse; till frukt
2 ofta presens particip ha stimulerande in­verkan på skapande verksamhet eller dylikt
befrukta något
experiment som verkade befruktande på den vetenskapliga ut­vecklingen
belagt sedan 1818
befruktabefruktande, befruktning