SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
begra´vning substantiv ~en ~ar be·grav·ning·enförrättning var­vid en av­liden person läggs till slutlig vila vanligen enl. viss ritual relig.rum.tid.SYN.synonymlikbegängelse JFRcohyponymjordfästningcohyponymeldbegängelse borgerlig begravningkyrklig begravningbegravningen förrättades av prosten NNbegravningen äger rum i stillhetbegravning (av ngn)sedan 1487–96Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. begrafning