SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
begynn´a verb begynte begynt, pres. begynner be·gynn·erbörja åld. ut­om i pres. part.tid.det begynnande 1700-taletden begynnande industrialismenen 60-årig man med begynnande flintbegynna (ngt) (med ngt/att+V), begynna ((att+)V)sedan 1457Namnlös och Valentinfornsv. begynna; av lågty. beginnen med samma betydelse; av o­visst urspr. Subst.:vbid1-115485begynnande; begynnelse