publicerad: 2021  
bekräftelse bekräftelsen bekräftelser
be·kräft·els·en
substantiv
bekräf´telse
1 något som fast­slår riktigheten av visst an­tagande direkt el. indirekt
bekräftelse (av/på något/sats)
bekräftelse (av något)
bekräftelse (av sats)
bekräftelse (något)
bekräftelse (sats)
han fick bekräftelse på sina miss­tankar; myndigheternas bekräftelse av upp­gifterna
belagt sedan ca 1680
2 mindre brukligt det att ge giltighet åt något på mer el. mindre formellt sätt
bekräftelse (av något/sats)
bekräftelse (av något)
bekräftelse (av sats)
belagt sedan 1526
3 visad upp­skattning
självbekräftelse
det är roligt att få bekräftelse för sitt arbete
belagt sedan 1987