publicerad: 2021  
bekymra sig bekymrade bekymrat
verb
bekym´ra sig
● hysa bekymmer
någon bekymrar sig (om/för/över någon/något/att+verb/sats)
någon bekymrar sig (för någon)
någon bekymrar sig (för något)
någon bekymrar sig (för sats)
någon bekymrar sig (för att+verb)
någon bekymrar sig (om någon)
någon bekymrar sig (om något)
någon bekymrar sig (om sats)
någon bekymrar sig (om att+verb)
någon bekymrar sig (över någon)
någon bekymrar sig (över något)
någon bekymrar sig (över sats)
någon bekymrar sig (över att+verb)
bekymra sig i onödan; bekymra sig för fram­tiden; bekymra sig över arbets­lösheten
○ äv. med bi­betydelse av intresse och engagemang
bekymra sig om barnens fram­tid
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska bekymbra sik
bekymra sigbekymrande