SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

benediktinorden bestämd form utrum

även

benediktinerorden bestämd form utrum

bene·dikt·in|­orden, bene·dikt·in·er|­orden

substantiv

benedikti`norden el. benedikti`nerorden

● en katolsk kloster­orden grundad av Benedikt av Nursia

belagt sedan 1528

SO

Alfabetisk lista

  benbrott (ben)
  benbrott (brott)
  benchmarking subst.
  benediktin subst.
  benediktinerkloster subst.
  benediktinerorden subst.
  benediktinkloster subst.
  benediktinorden subst.
  beneficium subst.
  benefik adj.
  benfisk subst.

  Till   alla ordböcker