SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bere`dvillig adjektiv ~t be·red|­vill·igsom gärna ut­för ngt admin.psykol.ministern ställde beredvilligt upp på intervjun (adv.)sedan 1547av ty. bereitwillig med samma betydelse, till bereit ’beredd’ och Wille ’(en) vilja’