tryckår: 2009
1bergis
[ber´g-]
substantiv ~en ~ar
berg·is·en●typ av avlångt vitt matbröd bestrött med vallmofrön
kokk.sedan 1929urspr. av hebr. berakha ’välsignelse’ (brödtypen är från början judiskt sabbatsbröd)
2bergis
[ber´j-]
adjektiv,
ingen böjning
berg·is●bergsäker
vard.admin.är du bergis på det?○ofta i adverbiell användninghan kommer bergis!bergis (på ngt/att+V/SATS)sedan 1948till berg

2bergis
