publicerad: 2021  
best besten bestar
best·en
substantiv
[bes´t] äv. [be´st]
varelse med skräck­injagande ut­seende och upp­trädande särsk. om djur el. fantasi­varelser
ibland äv. om människor
hon blev an­tastad av ett par bestar i tunnel­banan
belagt sedan 1526; av lågtyska best med samma betydelse; av lat. be´stia 'djur'; jfr ur­sprung till bestialisk