publicerad: 2021  
besvär besväret, plural besvär, bestämd plural besvären
be·svär·et
substantiv
besvä´r
1 vanligen plur. omständighet(er) som med­för an­strängning eller obehag för någon; vanligen om ganska begränsade problem
besvär (med någon/något/att+verb)
besvär (med någon)
besvär (med något)
besvär (med att+verb)
besvär med hög­ljudda grannar; ett fel som inte bör vålla bil­ägaren några större besvär
äv. om lindrig sjukdom, symptom och dylikt
hjärtbesvär; magbesvär; sömnbesvär
lindriga besvär; lång­variga besvär; akuta besvär; fysiska besvär; psykiska besvär; astmatiska besvär
besvär av fog­lossning; många människor har besvär med mage och tarm; vilka besvär söker du för?
ofta i artighets­fraser, sär­skilt om extra arbete
vill du ha besvär med att bevittna min namn­teckning?; inget besvär för min skull!; Tack för allt du har gjort för mig! – Å, det är kärt besvär!
äv. ironiskt i ett ut­tryck
oseriösa köpare göre sig icke besvär
belagt sedan ca 1615; till besvära
2 vanligen plur. klago­mål till högre sam­hälleligt organ över lägre organs åt­gärd t.ex. ämbets­verks beslut el. domstolsutslag
besvärsskrivelse; besvärstid
besvär (över/mot något/sats)
besvär (mot något)
besvär (mot sats)
besvär (över något)
besvär (över sats)
man har an­fört besvär hos förvaltnings­rätten
belagt sedan 1615