SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bete`enderubbning substantiv ~en ~ar be·te·ende|­rubb·ning·entydlig av­vikelse från normalt beteende i negativ riktning; vanligen om av­vikelse som kräver behandling psykol.han drabbades av beteenderubbningar och psykiska besvärsedan 1958