SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
beva´ka verb ~de ~t be·vak·ar1hålla upp­sikt över (ngn eller ngt) i syfte att in­gripa vid fara vanligen med konkreta mot­åtgärder; med avs. på personer el. före­teelser som an­ses vara ut­satta för risker mil.samh.JFRcohyponymvakta bevaka gränsentopp­mötet var starkt bevakat av säkerhets­mänäv. med avs. på själva riskernavakta fången bevakades nogaspanings­planen bevakade fiendens trupp­rörelserbevaka ngn/ngt/SATSsedan 1470-taletErikskrönikanfornsv. bevaka 2hålla (händelse­utveckling) under upp­sikt för att få aktuell information m-med.bevaka kurs­stegringen på börsenbevaka den data­tekniska ut­vecklingenbevaka en vetenskaplig konferensofta med stark ton­vikt på nyhets­värdettäcka tidningen skickade tre journalister för att bevaka lands­kampenkultur­sidan har försummat att bevaka den nya litteraturenäv. med försvagning av nyhetsaspektenbevaka sina intressenbevaka ngt/SATSbevaka ett testamentesetestamente 1 sedan 1686Subst.:vbid1-118212bevakande, bevakning