tryckår: 2009
bi`hustru
substantiv ~n ~r
bi|hustrur·na●hustru som har underordnad ställning
i förhållande till den förnämsta hustrun i ett polygamt förhållande
i fråga om äldre el. utomeuropeiska förh.samh.yrk.JFRcohyponymkonkubin
kalifens vackraste bihustruen bihustru (till ngn)sedan 1747
