SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1bi`la verb ~de ~t bil·ar1förflytta sig med bil särsk. i nöjessyfte trafik.JFRcohyponym1köra 1 på semestern var de ute och bilade i Europabila (ngnstans)sedan 19022ofta perf. part. hugga (timmer) till jämn (fyrkants)form skogsbr.bilat virkebila ngtsedan 1621se 2bila Subst.:vbid1-118748bilande, vbid2-118748bilning (till 2)
2bi`la substantiv ~n bilor bil·an●typ av yxa med lång, starkt rundad egg som är fasad som ett stäm­järn och an­vänds för grövre renhuggning verkt.timmerbila○äv. om äldre, bred­bladig strids- el. bödels­yxaskarprättarbila○äv. bildligt i ut­tryck för (o­milt) av­lägsnande e.d.premiär­ministern lät bilan falla och av­skedade fem regerings­medlemmarsedan 1499 (i sammansättn. timmer-)inventarieförteckning på finska Nyslott (Arwidsson)fornsv. bila; av lågty. bile med samma betydelse; nära besl. med 1bill