SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
biltog [bi`l-el.bil`-] adjektiv ~t bil·togsom står utan­för lagen enl. forn­tida germansk rätt åld.admin.jur.JFRcohyponymfredlöscohyponymfågelfri sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. biltogher, trol. urspr. ’en som hastigt måste dra i väg’, till isl. bil ’ögon­blick’ och -togi, -toga ’en som drar’