SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

binn`ikemask substantiv ~en ~ar binn·ike|­mask·en●typ av platt­mask som lever som parasit i tarm­kanalen hos ryggrads­djur, äv. hos människan med.zool.SYN.synonymbandmask breda binnikemaskeno­beväpnade binnikemaskensedan 1740till lågty. bindiken, diminutiv till binde ’(en) binda’, och 1mask

SO

Alfabetisk lista

  bingel subst
  bingo subst
  bingolott subst
  binjure subst
  binka subst
  binnikemask subst
  binokel subst
  binokulär adj
  binom subst
  binomialsatsen subst
  binär adj

  Till   alla ordböcker