SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bisarr´ adjektiv ~t som på ett över­raskande och delvis störande sätt av­viker från det normala och ofta ger ett slags främlings­känsla; om person, handling, upp­levelse e.d. admin.psykol.Sweden­borgs bisarra lära om det himmelska äktenskapetden bisarra gamla damen testamenterade sin förmögenhet till sin kattäv. som förskönande om­skrivningklander­värd den tidvis bisarra energi­politikenibl. med positiv bi­betydelsehans under­fundiga och bisarra humorsedan 1769av fra. bizarre ’besynnerlig’; trol. till ett baskiskt ord, bizar ’skägg’