SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bita ifrå´n verb bet bitit, pres. biter bit·er i|­frånupp­träda aggressivt vid kamp, tävling e.d. komm.psykol.sport.laget bet i­från ordentligt, sär­skilt i försvars­speletspec. om att svara aggressivt el. dräpandehan älskar att bita ifrån när debatten hettar tillbita ifrånsedan åtm. 1990