bita ifrå´nverb bet bitit, pres. biterbit·er i|från●uppträda aggressivtvid kamp, tävling e.d.komm.psykol.sport.laget bet ifrån ordentligt, särskilt i försvarsspelet○spec. om att svara aggressivt el. dräpandehan älskar att bita ifrån när debatten hettar tillbita ifrånsedan åtm. 1990