SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
blank adjektiv ~t 1som har ren, slät och glansig yta ofta på grund av polering el. nötning admin.MOTSATSantonym2matt 2 JFRcohyponymglansig feberblankstålblanken grann uniform med blanka knapparsjön låg blank som en spegelglänsande blanka parkett­golvdra blanktblotta vapen​ den hetsige musketören drog blankt vid minsta för­olämpning (strida med) blanka vapensevapen 1 sedan 1420–50S[anct] Patriks-Saganfornsv. blanker; av lågty., ty. blank ’vit; glänsande’; jfr 2black, blinka, blänka 2som saknar text om ngt som normalt har text pol.JFRcohyponymoskriven 2 en blank röst­sedelhon tvingades lämna in en blank skrivningpå grund av censuren kom många tidningar ut med blanka sidor och spalterrösta blanktserösta sedan 16623o­tvetydig som förstärknings­ord vard.ett blankt av­slagett blankt nejjag ger blanka tusan i om hon kommerneka blankt (adv.)han struntar blankt i vad hon säger (adv.)○äv. försvagatsjälv(a) mitt på blanka för­middagen○äv. om game el. set i tennis (och liknande spel)som vinns utan förlust av poäng blankgamehon vann gamet blankt (adv.)○äv. (i adverbiell an­vändning) vid tid­tagning i sportexakt han har sprungit 100 meter på 10 blanktsedan ca 1810