SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

blank`polera verb ~de ~t blank|­pol·er·ar●ofta perf. part. polera så att glans upp­står särsk. med avs. på metall­föremål hush.tekn.rost­fria beslag bör vara blankpolerade för att nå sin fulla beständighetblankpolera ngtsedan 1841Subst.:vbid1-120326blankpolerande, vbid2-120326blankpolering

SO

Alfabetisk lista

  blanko subst
· blanco
  blankocheck subst
  blankofullmakt subst
  blankokredit subst
  blankpolera verb
  blankröst subst
  blanksej subst
  blanksliten adj
  blanksteg subst
  blankvapen subst

  Till   alla ordböcker